Supportertankar av Göran Sonstrand

 

  Ny säsong, nya drömmar

 

  Vi supportrar är aldrig nöjda över tid. Nöjdheten är en övergående fas som varar från en segermatch till nästa poängtapp. Vi hanterar naturligtvis säsongen på våra individuella sätt; vissa mindre missnöjda och stoiska och andra nästan förbannade jämt. Vad vi har gemensamt är hur beroende för vårt välbefinnande vi är av något vi egentligen inte kan påverka. Visst, tillsammans är vi tolfte spelaren om vi är på plats och vi kan stötta sällskapet på en mängd andra sätt, inte minst ekonomiskt eller med ideellt arbete. Men vi har satt oss i en knipa som vi inte riktigt kan hantera, eller vi hanterar knipan på våra egna sätt. Vi läser inget om matchen när laget förlorat, vi skyller på tränaren, domaren, otur eller så utser vi en syndabock i egna laget. Lyfter vi istället blicken skyller vi på styrelsen för något är väldigt fel när våra drömmar inte blir uppfyllda.

 

  I år har känslorna svallat mer även under den normalt lugnare Silly season. Allt har blivit försenat, särskilt Silly seasons söta frukter, nyförvärven som ska ge näring till den nya säsongens drömmar. Vi vill nog vara långsiktiga men det måste alltid gå väldigt fort. Utifrån måste det se ut som att vi supportrar vill ha allt och det vill vi också så att drömmarna, vart kanske tjugo år, dvs några gånger under en livstid ska få slå in. I alla fall för ÖIS är det ungefär så sällan som en säsong matchar våra högt ställda förhoppningar eller hur har det sett ut historiskt?

 

  När ÖIS bildades och spelade mot sitt B-lag eller av ÖIS skapade motståndare fanns vi supportrar inte men den tiden motsvarar Edens lustgård så klart. Det sura äpplet bets det först i på allvar i slutet av 30-talet när ÖIS började harva i botten av tabellen för att åka ur 1940, 85 år sedan. Sedan följde nästan 20 år som påminner en del om senare år. ÖIS låg i en serie som motsvarar Superettan, vissa år trillade vi ur och låg i dåvarande division 3. Hur många division-3-lag som fanns då orkar jag inte kolla upp men misären verkar ha varit ännu värre än idag.

 

  1958, detta magiska fotbollsår återvände sällskapet till högsta serien. Blev ett topplag i allsvenskan och Sveriges populäraste lag i några år med publikrekord både på hemma- och bortaplan. Här föddes antagligen skälet till att flera av oss nu är supportrar till det vackraste av sällskap. Våra föräldrar eller någon annan ansvarig för vårt nuvarande tillstånd drogs kanske med i ÖIS-vågen för 65 år sedan. Vågen ebbade ut och efter ungefär 10 år var vår kära förening tillbaka i misären i andradivisionen. Under 80-talet kom sällskapets magiska SM-guld och i början av 2000-talet kom lagets senaste storhetstid med spelare som Afonso.

 

  Har någon förresten sett psykiatrikern Anders Hansens nya tv-serie på SVT om personligheten, ”Din personlighet”. I första avsnittet nämns en studie om nationalstaternas personligheter som visar sig vara mindre utmärkande än vad man tror, länder är mer lika vara personlighetsmässigt än förväntat enligt våra fördomar tydligen. Men det som var intressant var att Sverige stod ut genom att vi svenskar generellt var öppna för förändringar och samtidigt välvilliga. Vilket innebär att vi är minst konservativa och välvilligheten leder ofta till en naivitet. Som supportrar till ÖIS har vi här en fantastisk chans att ta revansch på vår personlighet, vi får leva ut känslan av allt ska vara som i tidernas begynnelse och vi slipper med motståndare som Gais och IFK och behöva känna någon som helst välvillighet. ÖIS ger oss en närmast unik möjlighet att leva ut hela potentialen i vår personlighet, även det som är undertryckt. 

 

  Vad är då kontentan? ÖIS är ett lag som tyvärr oftast har skapat mardrömmar under de senaste 85 åren men med jämna mellanrum, ca 20 år så har sällskapet kommit ur sin dvala och glänst några år. Det är alltså dags igen, det är vår tradition i det vackraste av sällskap, det är nu det ska hända igen. Så skönt vara ÖISARE.

ÖIS i mitt hjärta sedan barnsben och mina formativa år i Göteborg men därefter 40 år i Stockholm. Livnär mig som advokat men stora intressen är ÖIS, tennis, golf och korta vandringar på resor. Mitt supporterliv tog mer fart när klotterplanket kom ca 1997 och möjligheten kom att diskutera och följa ÖIS på nätet.

 

 

                              Bosse har varit spelare och tränare i ÖIS

  1. En kort beskrivning av dig själv och vad du gör/gjort

Bo Backman 65 år, medlem i Sällskapet sedan 1968. Arbetat inom kommunal fritidsverksamhet sedan 40 år som   allt från fritidledare, simlärare  till  fritidschef/intendent sedan  , Anställd i Sällskapet i rte omgångar  som  fotbollstränare, sportchef, föreningskonsulent .

Vilket var ditt första ledaruppdrag i ÖIS?

Tränare för A pojkar (16 år) 1969. Då var jag två  år äldre än spelarna. Det fungerade bra.

Beskriv dina känslor för ÖIS?

Har varit öisare sedan 1958 då pappa tog med mej  som 7 åring till Nya Ullevi. Sällskapt vann då  division II efter 19 år i division III, idag  en motsvarande regional superetta.  Då var man vad som idag hade betraktats som entusiastiskt  och lojal supporter, dvs som de flesta på den tiden. Sedan  när jag blev ungdoms  ledare, tränare växte det till en känsla   på gränsen till fanatism, där alla som inte var med the course var emot och betraktades som förrädare. Det har sedan  pendlat i olika nivåer.  Som anställd blev det mer som ett arbete, där vissa uppgifter skulle lösas. Klart är idag att engagemanget inte är  som tidigare, men man känner stor sorg när det går dåligt.  Faktiskt  betydligt mer känslor än när de går bra, eftersom man vet hur svårt det är att få en förening som Örgryte att överleva.

Hur gick det till när du fick förfrågan om att bli tränare för ÖIS A-lag?

Det hade gått väldigt bra för mej som tränare under en 10 årsperiod i olika klubbar runt i Västsverige. Vi ar på väg upp i allsvenskan året innan med förortsklubben Gunnilse, deras största framgång någonsin. Det stod rätt mycket i tidningarna vilket förmodligen var en bidragande orsak. Örgryte hade haft en hårdför ledning under Gunder Bengtsson som sportchef och Kalle Björklund som tränare under en 5 års period. Utan dessa hade nog klubben sjunkit rejält under  början av 90 talet. Sällskapets styrelse  ville väl ha en snällare person som både kunde vara sportchef och tränare samtidigt till en betydligt lägre kostnad. . Det var nog största orsaken.  

Ditt finaste minne av ÖIS?

När vi vände  0-2 till 5-2 mot Kamraternas misslyckade  miljonbygge 1998. Sällskapet hade inte slagit Kamraterna på 10 år, men vi gjorde  det två ggr inom loppet av tre veckor. Det betydde mycket för föreningen och supportrarna. Kommer fortfarande fram folk och tackar. Dessutom hade Sällskapet en liten guldfest för bara seniortrupp 1985 då jätteöisaren Björn Afzelius var där och snackade och sjöng. Sören hade ordnat det.

Vad skiljer dagens ÖIS från den tid du var ledare i ÖIS? Organisationen/strukturen/resurserna?

Eftersom jag varit med i olika omgångar sedan slutet 60 talet fram till jag  tränade  seniortruppen över konkursen för 6 år sedan är det ju helt olika föreningar i de olika skedena.   .Örgryte var en familjär storklubb med nära kontakt  mellan de olika sektionerna och hygglig ekonomi under 60 talet, framförallt pga av bra publiksiffror och trofasta sponsorer. Dessa la ofta öis ordrar i sina företag till varandra och vidhöll på så vis de nära kontakterna samt spred den öis andan som en  gång var något att vara stolt över. Mycket sköttes ideellt enligt tradition och vi hade en minimal administration och organisation i övrigt. När inte detta höll längre började klubben att glida isär. Flera gånger har klubben blivit räddade av lokala sponsorer från  direkt konkurs, 1978 genom Stena Line,  och under 90/2000 talet framförallt av inatser från Benny –Rosén. Vi har sneglat lite för mycket åt andra sidan Delsjön så de gånger man haft pengar har de ofta försvunnit i en parallell spiral ökade kostnader / inte tillräckligt matchande inkomster ”men det kommer nog”

               Nu i dagarna har ju dessutom hela klubben blivit en sektionskubb som fungerar självständigt ekonomiskt   under en huvudstyrelse, typ Djurgårdens IF. Fotbollen har ju delvis dränerat  övriga sektioner även om de dragit in mest pengar av alla.  Friidrotten har ju tagit mest stryk av den hanteringen.

Hur ser du på dagens ÖIS och trupp och hur långt kan det räcka i SE?

Truppen är lite tunn, men första uppställningen verkar ok. Dock hade gärna Peter Abrahamsson   och en forward .av bättre klass lyft laget. Har dock inte sett något annat lag som sticker ut.

Vem är din bäste ÖIS-vän?

Kent Carlzon tidigare sportchef, Sonny Åberg SM vinnare 85 och Ulf Larén som jag värvade som ledare 76.  I hans lag spelade då nuvarande sportchefen och tidigare tränaren Janne Carlsson.  Uffe har till förra året suttit helt ideellt i styrelsen , varit ordförande i ungdomssektionen mm.

Vad saknar du främst i dagens ÖIS?

Det riktiga drivet bland ledare och spelare.

Kontinuiteten. Den ständiga förändringen orsakar tempotapp

Vem är den bäste Öisare du tränat?

Eftersom det på seniornivå var en så  kort sejour innan jag fick sparken.  blir det egentligen  bara en trupp. En fantastiskt bra grupp med många skickliga spelare och  social kompetens .Magnus Källander fick ett litet genombrott  tycke jag då. Hade  honom även  i Frölunda slutet av 80 talet. .

Vem är ÖIS främste och mest betydelsefulle ledare man haft?

Wilhelm Friberg utan tvekan. Han var föregångare då  det gällde  att organisera ungdomsverksamheten inom  svenskt föreninglive, som tidigare mest varit priviligierat  militären och överklass.

Hur tycker du att supporterkulturen är?

Den är ångerfull över något annat  som saknas  i livet  hos framförallt unga killar. . Även om Örgryte har många stabila och klarsynta supportar är jag lite  berkymrad.

Hur ser du på idrotten i Göteborg i stort? Räcker publik, sponsorer, befolkning, osv till för alla elitlag i fotboll, ishockey, innebandy, handboll osv. ?

Göteborg har alltid haft traditioner att fostra sina egna lag och framgångar.  I handboll  finns egentligen  inget  kvar. Sävehof och Alingsås  har tigti  traditoner och resurser. idag kan bara Kamraterna och Frölunda Indians  skaffa de resurser som behövs att driva elitverksamhet på  svensk topp nivå.  Mätt internationellt är även det för snålt. I övrigt får vi se de lokala  klubbana som viktiga fostrare av publik , sponsorer och förhoppningsvis spelare.

Vem är ÖIS främste idrottsman alla kategorier genom årens lopp? (Friidrott, fotboll, brottning och bowling)

Jämföra  olika idrotter,   individuella och kollektiva insatser med kollektiva och år är att jämföra för  olika förutsättningar   Tar du en olympisk eller VM guldmedalj är du bra. Micke Lj och Patrik S var unika  på olika sätt. Och Agne spelade som 22 åring vm final i fotboll, samt representerade Real Madrid. Det är också ok. .

Vilka lag blir 1-2-3 i årets allsvenska?

Göteborg, Norrköping, Malmö. .

Vilka lag blir 1-2-3 i årets Superettan?

Örgryte, sällskapet , ÖIS

Dela den här sidan